Igår skrek min kropp på eftermiddagen.
Jag hade en vän hemma på kaffe när jag fick oväntat besök och det är något som är jätte jobbigt för mig nu. Jag vill helst veta om någon tänker komma oavsett hur kort eller lång stund det handlar om.
Det blev genast jobbigt i kroppen och min händer började darra och jag kände mig frustrerad över att man bara kommer när jag specifikt talat om att jag tycker det är jätte jobbigt. Kände mig överkörd och som att det jag säger har ändå ingen mening, vi gör väl som vi vill ändå?!?!!?

Jag kämpade vidare efter trots att hela min kropp och själ skrek, slet och drog.

Tillslut gick det inte längre och jag grät som ett barn i famnen på min man.

Jävla skit.

Det känns som jag ska gå sönder inuti. En explosion av mitt inre som kommer slita sönder mig.
Det gör så ont, det är en storm, det sliter, trycker och drar. Är det så här det känns när själen håller på att gå sönder? Jag tror det och jag har ingen aning om hur jag kan stoppa det.

Jag försöker se den, hålla den kvar, klamra mig fast men det känns som att lite i taget försvinner vissa delar bort och jag förlorar en del av mig själv till en djup tomhet där allt är utan fokus.
Jag kan inte se där, saker går inte ihop, jag kan inte se sambanden medan andra sitter tillsammans som klumpar men de är obegripliga. I bakgrunden är det myrornas krig och aldrig är något stilla men allt har olika hastigheter och hur jag än försöker kan jag inte få grepp om något utav det.

Jag känner mig trasig, allt för trasig.

Började få en klump i magen för några timmar sen. Tänkte inte så mycket på det först men klumpen har växt sig större och större. Tillslut så började jag må illa och då kom känslan av overklighet och oron och rädslan som ett brev på posten.
Magsjuka tänker ni...
Men jag vet bättre, detta är min ångest som visar med hjälp av min mage att du ska inte tro att du har blivit bättre än. När som helst kan jag slå undan benen på dig igen.

Detta är något som kan va svårt att förstå...rädslan för nya ångestanfall.
Jag tycker jag mått rätt bra i några dagar, som jag skrev i förra inlägget men nu vill tydligt min mage påvisa att så inte är fallet och så ser jag genast mönstret från förra anfallet. Dålig mage ena dagen??-ångest påslag andra dagen sen utslagen en hel dag.

Nu gäller det att handskas med detta rätt....
Positiva tankar? Lugn och ro? Motion? Vad??? Jag vet inte, jag vet f-n inte.
Lite hjälp här!?!

I lördags var en hemma dag. Vi var ingenstans och gjorde typ ingenting, det var faktiskt riktigt skönt.

Igår blev det några timmar igen vid havet men tyvärr var det inte lika varmt och skönt som gången innan.

Idag har jag haft näsan i en bok mest hela dagen, barnen har varit slöa och jag har låtit dom få göra precis vad de velat, det har varit uppskattat såklart :-)

Ångesten har varit svag som tur är och jag har inte känt behov av att ta lika mycket medicin.

Nu fortsätter vi kvällen i samma lugna tempo :-)

I torsdags var jag själv till 14 och samlade energi. Gjorde lite trädgårds terapi igen och denna gången gick det mycket bättre.
Var fruktansvärt varmt hela dagen så det blev några dopp i poolen.

Igår var barnen lediga från fritids å dagis och vi hade strand häng från 11-18 med massa mys å bus.
Barnen lekte och var så snälla och jag kunde i lugn och ro titta på och njuta av deras skratt och skrik av glädje.

Herregud så jag sovit gott!
Tvingade med mig barnen in i sovrummet redan 19:30, låg och halvsov där medans de tittade på Netflix. Den lilla somnade strax efter åtta och jag somnade helt innan 21 och sen har jag sovit så jäkla gott. Vaknade inte ens när sambon kröp ner.

Vaknade nu 06:45, kunde säkert somnat igen men någon måtta får det ju va på sovandet :-)

Tror det kommer bli en bra dag idag :-)

Förmiddagen har gått i vilans tecken efter mitt tappra försök att städa.
Slummrat in och ut ur sömnen från 10 tiden till 13 tiden. Då fick jah sparka igång mig själv och efter ett kallt dopp i poolen, lite lotion på kroppen som luktar ljuvligt gott sitter jag nu ned en kopp kaffe som jag hoppas ska pigga upp mig lite snabbt. Kl 14 ska jag hämta barnen igen och då är det ju bra och vara på alerten :-)

Får se vad resten av dagen erbjuder men en snabbis på bibblan tänkte jag mig nog iaf. Böcker är bra att skingra tankarna med :-)

Vaknade tidigt idag och kände mig pigg så beslutade mig för att stiga upp och försöka göra lite ordning i huset. Det gick hyfsat i början men när jag lämnat barnen och skulle hem och fortsätta hade jagat upp mig så hemskt att jag var tvungen att avbryta en stund och omgruppera så att säg...

Efter en stunds funderande insåg jag att jag behöver nog koncentrera mig på ett rum eller så i taget, det går inte att springa runt och plocka överallt och städa flera rum åt gången för då blir jag helt knäckt.

Det är mycket nya sätt jag behöver hitta och lära mig för att få allt att fungera.

Nu får det bli lite paus med en bok. Kan kanske bli ett tag till senare. Små steg, jag måste lära mig att ta små steg.