Det känns som jag ska gå sönder inuti. En explosion av mitt inre som kommer slita sönder mig.
Det gör så ont, det är en storm, det sliter, trycker och drar. Är det så här det känns när själen håller på att gå sönder? Jag tror det och jag har ingen aning om hur jag kan stoppa det.

Jag försöker se den, hålla den kvar, klamra mig fast men det känns som att lite i taget försvinner vissa delar bort och jag förlorar en del av mig själv till en djup tomhet där allt är utan fokus.
Jag kan inte se där, saker går inte ihop, jag kan inte se sambanden medan andra sitter tillsammans som klumpar men de är obegripliga. I bakgrunden är det myrornas krig och aldrig är något stilla men allt har olika hastigheter och hur jag än försöker kan jag inte få grepp om något utav det.

Jag känner mig trasig, allt för trasig.