Igår skrek min kropp på eftermiddagen.
Jag hade en vän hemma på kaffe när jag fick oväntat besök och det är något som är jätte jobbigt för mig nu. Jag vill helst veta om någon tänker komma oavsett hur kort eller lång stund det handlar om.
Det blev genast jobbigt i kroppen och min händer började darra och jag kände mig frustrerad över att man bara kommer när jag specifikt talat om att jag tycker det är jätte jobbigt. Kände mig överkörd och som att det jag säger har ändå ingen mening, vi gör väl som vi vill ändå?!?!!?

Jag kämpade vidare efter trots att hela min kropp och själ skrek, slet och drog.

Tillslut gick det inte längre och jag grät som ett barn i famnen på min man.

Jävla skit.